Dinosaurs: giants of Patagonia


20130408-222202.jpg

Amerikanska Netflix är en underbar källa till dinodokumentärer. Bland annat Giants of Patagonia från 2007 som gör vissa saker riktigt dåligt och vissa sjukt bra.
Donald Sutherland sköter berättarrösten tillsammans med paleontologen Rodolfo Coria och det hela fokuseras på Sydamerika, vilket titeln avslöjar.
Tyvärr är det alldeles för lite Sydamerika och för mycket sidosnack om Pangea, världshaven, dinosaurier idag som fåglar och annat standardmaterial. Effekterna är ganska usla, men det som stör mest är att skalorna på dinosaurierna kontra de filmade miljöbilderna är helt tokigt. Giganotosaurus och Argentinosaurus tar upp huvudrollerna här, två av de absolut största arterna. Trots det ser de mest ut som förvuxna kor bredvid en skrumpen gran ungefär. Samtidigt försöker de sig på att följa en Argentinosaurus från födsel till död, men villar bort storyn helt bland allt annat.

Det är lite kul att den Sydamerikanska raptorn visas upp i full fjäderdräkt, men alla andra djur saknar sådant. Det mest intressanta är binotisen om hur Giganotosaurus uppfostrade nyfödda ungar. Här beskrivs det, som bilden ovan visar, hur modern låter den nyfödda ungen klättra in i dess mun, både för skydd och för möjligheten att äta lite matrester. En för mig helt ny teori som ändå inte känns helt otrolig. Trist nog får den aldrig speciellt mycket utrymme i filmen.

Med lite bättre fokus och mindre slagg i historien hade det kunnat bli riktigt intressant, nu landar Giants of Patagonia istället till större delen bland alla andra standarddokumentärer.

IMDB